I höst är det snart 2 år sedan jag började yoga. Jag var stel som en pinne, kylskåp, kassaskåp ja kalla det vad du vill och jag var det!
Jag har framförallt yogat hemma för mig själv men gått lite sporadiskt på klasser när tid funnits. Jag har inte yogat varje dag, inte heller flera timmar åt gången. Nej, nej- jag har yogat 2-4 gånger i veckan. Ibland har det blivit 15 minuter ibland 2 timmar men oavsett vad så räknas ALL TID! Jag lovar.
Den där kvarten kan tänkas att den inte ska ge någon- tänk om! Det ger massor och det är ju det som är så fantastiskt med yoga ❤️
Bilden till vänster är tagen precis i början när jag endast yogat några gånger. Jag kunde inte sitta i en djup squat utan att hålla armarna framför mig som stöd för att inte trilla bak på rumpan.
Bilden till höger är tagen i förrgår. Det är skillnad. Jag blir så otroligt glad av att se det, men vet ni vad det bästa är? Det är att kunna känna det!!! I förrgår när jag yogade så satt jag bla. i den här positionen och blev plötsligt så medveten om hur lätt och smidigt jag kan sätta mig i en squat. Min kropp mindes omgående den ”struggle” jag kämpat mig igenom. Alla gånger jag suttit och hållt i mig i något för att som sagt inte tappa balansen. Jag blev så glad och kände att jag ville ta en bild och jämföra för att även kunna se.
Jag tycker det är så roligt att ibland gå tillbaka bland mina bilder och se de fysiska framstegen. Aaaaah så härligt det är att se hur min kropp blir mer och mer följsam.
Men det är också färskvara. När jag inte yogat kontinuerligt så känner jag på en gång hur kroppen liksom drar ihop sig. Som sist när jag var sjuk/förkyld till och från i 5 veckor. Jag har faktiskt inte riktigt kommit tillbaka till min dåvarande mjukhet i kroppen än. Men det får ta den tid det tar 
jag har inte bråttom.
